Jorge Guilá framför sina nya abstrakta verk. Foto: Sonja Hallén.
Årets första utställning på konsthallen i Karlshamn är skapad av Jorge Guilá, en känd konstnärsprofil i Blekinge.
Med rötter från spansk kultur och bosatt i Karlshamn. Tonvikten är hans nya banbrytande abstrakta expressionism. Jorge Guilá har sen tidigare en diger meritlista. Förutom rader av separatutställningar har han deltagit i flertalet jurybedömda utställningar. Trots att det ofta pratas om hur beroende människan är av stabilitet, hur skeptiska vi innerst inne är inför förändring, är vi många som ändå söker något nytt, det som är banbrytande, så att livet blir lite roligare. Och det tycker säkert även Jorge Guilá som gick från sina realistiska stilleben över till att inspireras av ”action painting”. En lekfull måleriteknik som Jackson Pollock utvecklade med sin fru Lee Krasner. Men Jorge använder den delvis på ett annat sätt.
Och nu kan vi se hans nya målningar i konsthallen fram till den 8 mars. Samt exempel från hans tidigare figurativa – föreställande produktion. En del med abstrakta bakgrunder som idémässigt är förstudier till dagens måleri. Jorge ställde ut första gången redan1974 på konsthallen. De senaste målningarna är abstrakta och känns inte längre så tillslutna, en mer kommunikativ poesi. Jag upplever att Jorge nu försöker fånga det flyktiga, alla de sköra ögonblick, som finns runt omkring oss, men som vi inte märker förrän det är förbi. Som när det plötsligt är höst igen och rallarrosen blommat ut. För det är massvis med fläckar, stänk av olika färgnyanser som kämpar sig ut ur målningarna till något annat. Helt enkelt en kunskap om tillfälligheternas betydelse, i mötet av verkligheten och insikt om livets ovisshet. – Naturens växande energi ger mig inspiration till mitt nya sökande och jag vet aldrig jämfört med tidigare hur målningen slutligen kommer att se ut.

Jorge Guilás färgsprakande verk.

De tidigare målningarna var ett annat sorts hantverk där jag exempelvis tolkade från en mer exakt verklighet hur en melon eller banan såg ut. – Jag använder mig i processen av känslan att man inte kan tänka i färdiga bilder. Utan bearbetar med korta impulser mina nya bilder spontant. Sedan associerar jag vidare, så fritt det bara går, och målar återigen intuitivt och använder emellanåt också mina tidigare erfarenheter, säger Jorge Guilá. Det spontana måleriet blir alltså en del av själva processen i skapandet. Där Jorge använder sig ömsom av bl.a. snören i olika storlekar som han slår på duken och ömsom mer eller mindre analytiskt blåser färg med en airbruschteknik. Och använder sedan också samma metoder som används i graffiti som spraymålning eller när man trycker tyger med hjälp av schabloner – utskurna, ofta runda, ibland sirliga mönster. – Dessutom när bilden blir allt mer bemålad, använder jag en större del av min erfarenhet av form, akrylfärg och min samlade kunskap av komposition. Och försöker då ändå vara så spontan som möjligt, säger Jorge vidare.
Egentligen behövs inget färdigt kodlexikon, för att hänga med och känna igen Jorges abstrakta bilder, för det är ju detta det handlar om med konst. Objekt vars gränser består lika mycket av vad de är som av vad de inte är, utgången kan aldrig fastställas. Man kan se och uppleva mycket i hans nya bilder.
Tolkningarna tar gladeligen aldrig slut. – Ibland när jag tänker, kan jag i en vilopaus mellan mitt spontana måleri, även bli inspirerad av olika ljus som faller in på målningen, som oftast ligger på två bockar, så att jag kan jobba spontant runt målningen från olika vinklar.

Innan min övergripande estetiska samlade kunskap slutligen tar överhanden och bestämmer när målningen är färdig, avslutar Jorge Guilá.

Text: Richard Wanglert
Bild Sonja Hallén