Skådespelarna Oscar Hielm, Åsa Hörling, Åsa Ahlander och Ola Cítron

Karlshamn
På Lokstallarna i Karlshamn har Teater Sagohuset under höstlovet spelat teaterföreställningen Pojken och Stjärnan.

En magisk föreställning som handlar om stjärnor, cirkus, vänskap, mod och hopp. Det var nästintill fullsatt publik där covid-19 restriktioner hölls och var arrangerad av Karlshamns riksteaterförening och Bibliotek & kultur. Berättelsen är skriven av Barbro Lindgren och handlar om pojken Pépé och hästen Stjärna. – De tyckte mest om varandra i hela världen berättar Pépé. Vännerna får göra

Stjärna och Pépé på cirkusen

ett eget cirkusnummer på cirkusen där de växer upp som blir välmottaget. – Cirkusens mystik, den är magnifik sjunger Pépé och Stjärna. Men cirkusdirektören är sträng och tänker bara på pengar. Han vill att Stjärna ska hoppa från ett högt torn för att roa publiken men Stjärna törs inte. Då blir cirkusdirektören arg och säljer Stjärna och Pépé blir jätteledsen av att förlora sin älskade vän. Stjärna möter kor som står och tuggar och smaskar. Då blev det mycket skratt från publiken. Stjärna är en cirkushäst och lyckas rymma genom att hoppa. På vägen tillbaka till Pépé möter Stjärna en val och en ledsen hare som tappat bort sin mamma. Haren var ett roligt inslag som fick publiken road genom att vara rädd för precis allt. – Var jag modig? Jag är räddare än en hare. Jag är en hare! utbrister den rädda haren. Haren hittar sin mamma till slut och Stjärna springer till cirkusen och Pépé.

Till och med cirkusdirektören har saknat Stjärna och säger förlåt och välkommen hem. Det leks mycket med ljussättning under föreställningen, bland annat genom skuggspel och det är Mikael Wellershaus som sköter det med bravur. Åsa Ahlander, Ola Cítron, Oscar Hielm och Åsa Hörling heter skådespelarna och de kommer ifrån Teater Sagohuset. De berättar att teatern är ett allkonstverk med

Clownen, Stjärna och Pépé

både scenografi, musik och ljus där det finns en röd tråd genom hela föreställningen. Den handlar om modet att våga följa sin egen stjärna och modet att våga stanna kvar. – Jag gillar föreställningen för att den är dynamisk och rik med många olika uttryck säger Oscar Hielm. Teaterföreställningen är en fin berättelse med varierande miljöer där man ska följa sin egen stjärna för att hitta hem.
Text & Foto: Veronica Palmgren