Berno Runsten, Samouel Khodadadi, Hamid Abdullah Hakimy och Solvig Johansson.
MIKA betyder Medmänniska i Karlshamn och drivs som en ideell förening. En mötesplats för humanistisk hjälp på ekumenisk grund som stödjer människor som lever ensamma eller i en annan form av utsatt situation. Det gemensamma ledordet för MIKA är att se varje människa för den hon är.
Medlemmar i MIKA är olika pastorat inom Svenska Kyrkan i Karlshamn kommun, trossamfund som Kristofferkyrkan och Pingstkyrkan. Sedan ett år tillbaka hyr MIKA lokaler hos Svenska kyrkan, annexet bakom församlingsgården.
MIKA har tre anställda och ett flertal volontärer som jobbar ideellt. De har tagit över en del av RIA:s tidigare verksamhet, så efter gudstjänst med bön och ibland sång på måndagar och onsdagar, säljer de frukost för bara 10 kronor och lunch/sopplunch för 25 kronor på torsdagar. Föreståndare är Anneli Einarsson som också är huvudansvarig för köket och hon berättar att de efter frukost och lunch även har gemensamma aktiviteter som bingo eller spelar biljard, alla under samma tak.
– För alla är välkomna att komma hit oavsett förutsättningar. Det är viktigt att få ingå i ett socialt sammanhang och ha betydelse för andra, berättar Anneli.
– Många är ofrivilligt ensamma, så Ibland kör vi iväg till skogen och upplever naturen tillsammans. En mycket uppskattad aktivitet. Sedan brukar vi anordna någon kurs i matlagning och vardagsekonomi. För ensamheten och den psykiska ohälsan är krävande för den enskilde människan. Och ibland jobbar vi med punktinsatser för människor som hamnat utanför gemenskapen eller behöver stöd i sina kontakter med myndigheter, berättar Anneli vidare.

Anneli Einarsson.

På måndagskvällarna driver MIKA också ett språkcafé. Dit är alla nyanlända välkomna för att få stöd i att förbättra sin svenska och utveckla sin förmåga att prata och läsa svenska samt umgås socialt med varandra och svenskar. Även en möjlighet till en ökad förståelse genom delaktighet. Och det bjuds på kaffe och smörgås. Här kan nyanlända också få stöd, av bl.a. Bente Stenson, med sina myndighetskontakter, exempelvis migrationsverket. På språkcaféet finns det volontärer som frivilligt ställer upp och skapar goda kontakter. Varje måndag är det fullt med liv och svenska ord som studsar runt i rummet. Ett flertal grupper sitter intensivt och diskuterar allt vad som någon tillfälligt kommer på att prata om. Det finns även en hel del material, bilder och böcker, att tillgå med olika uppslag och pedagogiska metoder att använda. Alla som är där vill verkligen lära sig att prata och läsa svenska.
Några som brukar komma hit är Hamid Abdullah Hakimy och Samouel Khodadadi från Afghanistan. De får bl.a. hjälp av volontären Solvig Johansson. Hamid Abdullah Hakimy berättar att de som söker asyl i Sverige som är äldre än 18 år får inte studera, de måste först vänta på migrationsverkets beslut. – Man blir inte bara trött utan även så småningom deprimerad av att hela tiden få vänta, betonar han. – MIKA ger oss istället en chans att få studera, lära oss det svenska språket och träffa människor, säger han vidare. Hamid berättar också, att han inte kände till MIKA:s språkcafé när han kom till Sverige för över två år sedan. – Det är viktigt att prata svenska hela tiden för annars är det lätt att glömma av hur man ska uttrycka sig, säger Hamid bestämt. – Nu går jag och lär mig svenska på måndagar hos MIKA och på söndagarna är jag på Solvig Johanssons svenska kurs på Studieförbundet Vuxenskolan, berättar Hamid och fortsätter. – Vi får lära oss hur man pratar, uttalar orden, använder orden. Och min svenska blir bättre och bättre för var dag och orkar då med att vänta på besked från migrationsverket, tillägger Hamid. – Både jag och Samouel Khodadadi är tacksamma för att MIKA och volontärerna finns och vi vill speciellt tacka Berno och Aina Runsten och Solvig Johansson, avslutar Hamid.

Text & Foto: Richard Wanglert