J-vla Kärring…

Lek med tanken att du jobbar på ICA. En kvinna kommer in på ditt jobb. Vill köpa oxfile för samma pris som fläskfile. För att fläskfilen är slut. Du säger att det tyvärr inte går och då blir du kallad för ”Jävla kärring”. Hur reagerar du?

I mitt fall så kommer en kvinna ombord på tåget och sätter sig i 1:a kl. Inte för att det är fullt på tåget utan för att vi var sena dagen innan. Dagen innan? Ok? Jag förklarar för henne att det inte fungerar riktigt så och ber henne att antingen lösa upp sig till 1:a klass eller byta vagn. Då får jag höra att jag är en Jävla kärring. För att beskriva vad jag kände då så skulle jag behöva en helsida. Hur som helst så förklarar jag för henne att jag inte tolererar att bli kallad för sådant då jag endast utför mitt arbete. Och det på ett korrekt sätt. Kvinnan vägrar. Fortsätter vara elak och kommer med en massa påståenden och utfall som jag nu upplever som hot.

Jag tillkallar polis. Får henne avhyst. Den polis som talar med mig säger att det var bra att jag ringde. Att hon skulle ha reagerat likadant. Vart är samhället på väg? När vuxna människor, kallar varandra för otrevliga saker? Hotar?

Det händer att jag får skäll för att jag inte låter folk åka gratis. ”Det finns ju gott om plats”. Jaha? Har någon läsare någon gång försökt slinka in gratis på en biograf? Betala? Men filmen går ju sista veckan. Det är inte ens halvfullt i salongen. Då kan jag väl få se den gratis?

???

Ibland när folk vägrar betala så brukar jag be dem ta en taxi nästa gång. Får alltid, Alltid till svar att det ju kostar pengar. Ja? Det gör det att åka tåg också. Eller har jag missat något? Min arbetsgivare, jag behöver nog inte namnge Bolaget, är landets mest utskällda. I princip allt är Bolagets fel. Och allt är också vårt ansvar. Blir tåget sent en timme och en resenär missar sitt flyg så är det VI som ”måste” ersätta. Men vännen. Du KUNDE ju ha tagit en tidigare avgång. För att vara riktigt säker. Hur och varför lägger man ansvaret för sitt liv och leverne i andras händer?

/ Biabia