Ett avsked. Något man kommer att sakna, ett liv man har skapat bara för en kort stund som kommer försvinna på ett ögonblick. En ny framtid man kommer tillbaka till, ta upp samma tråd som man tappade innan man reste. Det är inget som stör mig. Känns bra att komma tillbaka i rutiner, rutiner som man har saknat eftersom allt går såå långsamt i Tanzania. Vänner, familj, jobb och bara allt som är svenskt. Hejdå Tanzania, hej Sverige!

Det finns så många olika slags reflektioner om min volontärresa. Jag har exempelvis undrat många gånger om jag som volontär verkligen är önskad här. Jag menar, det finns så mycket korruption och så många organisationer som inte bryr sig om vad deras volontärer gör. De får istället sitta och rita eller leka med barnen när barnen egentligen behöver utbildning.  Men det är många volontärer som känner att de har gjort skillnad och det är många volontärer som känner att det har slösat bort sin volontär-tid med att göra ingenting. Jag har träffat många volontärer på min resa från alla slags länder och alla ser oftast likadant på sin tid här. De vill rädda världen eller i alla fall göra skillnad i världen. Det är många som gör en liten skillnad och många som inte gör. Men det är bara hur det är, vissa människor gör någon slags skillnad och vissa gör ingen. Jag har fått lära mig på min resa att om du har pengar klarar du dig bra, om du inte har pengar blir du dömd och är värdelös. Jag brukar säga när folk frågar mig om jag kan bli sponsor till deras son eller dotter ” jag har inga pengar därför kom jag till Afrika för att volontärarbeta”.  Det kan kännas konstigt att säga en sådan sak men det stämmer oftast när jag frågar andra volontärer också.

Hela det här landet är så annorlunda från något europeiskt land och folk sätter inte värde på samma saker som vi värderar här hemma. Någon som jag ofta pratar om är principer. Självklart har vi inte samma principer i Sverige som folket i Tanzania och därför kan det vara svårt att förstå varandra många gånger. Men vänskap och religion enar folket på ett sätt vi kanske inte riktigt förstår i Sverige. Gå till kyrkan varje söndag är många människors självklarhet här. Och det finns ingen som klagar över att bli väckt klockan 5 på morgonen av en man i en moské. Människor från olika religioner lever i frid med varandra här, kristna, muslimer, hinduer. Det är så det är och respekten för varandra är ömsesidig.

När jag först kom hit trodde jag att Moshi var något helt annorlunda från vad det verkligen är. Det var verkligen inte en smutsig liten lerby utan Moshi har faktiskt blivit utnämnd till en av öst -Afrikas renaste städer. Det är svårt att jämföra med Sverige ändå men man ser likheter efter ett tag.

Fördomar har vi alla och jag trodde inte att afrikaner var mer annorlunda än dem man ser på tv som går runt med korgar på huvudena men jag har fått lära så mycket om folket, kulturen och landet här under min resa och jag kan inte säga att min kärlek till Sverige har blivit mindre men jag kan inte heller förneka att min kärlek till Tanzania har växt. Jag har fått lära och uppskatta så mycket under min resa och jag kommer aldrig glömma min volontär- tid i Tanzania.

Av: Veronika Brink