Vakter, poliser, säkerhetsmän med något som liknar AK-47. Känns säkert eller kanske till och med lite för säkert. Man vill definitivt inte hamna i en häftig diskussion med dem. Även fast man ändå vet att de finns till där för min skull, kundens eller civilpersonens. Men säkerheten är viktig i Tanzania och poliser är en stor auktoritet . Respekten finns där samtidigt som man bara kan muta en polis om man hamnar i en obekväm situation, välkommen till Tanzania med andra ord.

Barnen blev ivriga när en amerikanska kom med presenterSäden de gör bananöl av.

Malarian har besökt mig, det faktum att jag definitivt skulle bli lurad har blivit en vardag, värmen är olidlig men man klarar av den ändå. Det händer alltid saker som man inte planerar för här. Oväntade otrevliga överraskningar som kan påverka en på olika stadier, exempelvis saker man planerat som inte har blivit som man tänkt sig, möten, resor till olika platser i omgivningen som blivit försenade, pengar man räknade man inte skulle bli lurade på från bankerna här, men detta är Afrika och allt går pole pole (långsamt).

Häromdagen besökte jag med Make A Difference Now den lokala stammens ursprung en bit härifrån och vi fick lära oss om chaggastammens historia och hur kungaträdet såg ut fram till idag, eller chefträdet. Efter det besökte vi chaggagrottorna där chaggastammen gömde sig för masaaierna när det var krig mellan stammarna för några tusen år sedan. Grottorna var väldigt små men det var väldigt intressant att lära sig om stammen. Efter grottbesöken hade vi planerat in ett besök på en väldigt lokal bar där den populära drycken bananöl förtärdes i mängder (tvåliters muggar) och vi ville ta reda på mer om varför drycken var så populär.

Man hör så mycket om HIV och AIDS i Sverige men jag tror inte man vet vad som är roten till spridningen alltid, en av sakerna här i Tanzania och Kilimanjaro-området är just den lokala drycken bananöl. Den bryggs i bybornas trädgårdar och säljs väldigt billigt till lokalbefolkningen (ca 4 SEK för en tvålitersmugg med 6 procentig alkholhalt). Många av barnen på Kilimanjaro Kids Care har förlorat sina föräldrar genom att de har druckit av ölen, blivit påverkade av alkoholen och gjort korkade beslut, exempelvis gått till prostituerade.

Det behöver inte bara vara prostituerade som sprider sjukdomen utan män som ligger runt är också en av anledningarna. Flickorna i byarna har inte mycket pengar eller mat så om en främmande man bjuder dem på en måltid innebär det ofta att de måste ge efter för hans behov som betalning. Detta är hemskt att höra om men tyvärr är det sanningen här. Fattigdom i allmänhet är också ett stort problem och skolor finns det många av här, men eftersom det finns så många skolor, främst statliga och så många barn, så går kvantitet alltid före kvalitet.

Vi besökte en statlig skola efter barbesöket och blev chockade över hur dålig engelska eller ingen engelska alls lärarna kunde. Som tur kan Theresa (Make A Difference Nows grundare) väldigt bra swahili så det som vi inte kunde förklara på engelska fick gå som swahili. En av de kvinnliga lärarna berättade att även fast skolorna ger barnen en dålig utbildning, med brist på material och dåliga lokaler tvingas de gå i skolorna så ingen kan klaga på att de inte har fått en utbilding. För att kunna fortsätta på gymnasiet i Tanzania måste barnen göra ett engelska-test och eftersom lärarna knappt kan någon engelska så är ofta fallet att barnen kuggar och får börja jobba, istället för att fortsätta sin utbildning som är så otroligt viktig för att kunna överleva i Tanzania.

Barnen på Kilimanjaro Kids Care är alla i privatskolor och det är en sån otrolig skillnad på skolorna och utbildningen. Lärarinnan sa också att de lärarna som har gjort sin lärarutbilding i en statlig skola hamnar alltid i en statlig skola att lära ut i och privatskolelärarna hamnar nästan alltid i en privatskola att lära ut i, de har alltså ingen val var de vill undervisa.

Skolbesöket gjorde ett stort intryck på mig och jag tycker synd om de tusentals barn som verkligen inte får den utbildningen de behöver för att klara av livet utan blir fruktförsäljare på gatan, alkholister, prostituerad eller ännu värre, döda, på grund av dåliga beslut, inget val och i grund och botten Tanzanias regering som skickade dem till en dålig skola som inte kunde hjälpa dem till en bra framtid utan fövärrade eller tog deras liv ifrån dem.

Text och Bild: Veronika Brink