Luciadagen 1986 invigdes huvudbibliotekets nya lokaler i Bromölla av dåvarande kulturministern Bengt Göransson. Tidigare hade biblioteket varit inrymt i Folkets Hus, där det var mycket trångt. Böckerna fanns på andra våningen, skrivborden på första och magasinet i källaren, så de nya fina lokalerna var välkomna av både besökare och personal.

På den tiden gick jag sista året på Bibliotekshögskolan, men brukade hoppa in som timvikarie. När jag idag berättar för nyutbildade bibliotekarier om hur vi arbetade tror de att jag jobbade redan på stenåldern. För det är bara 25 år sedan biblioteket datoriserades. Det började med att alla böcker försågs med strecketiketter så vi kunde låna ut med hjälp av en röd låda –  en sk VAC-terminal. De stora lådorna med alla gula katalogkort blev därmed ett minne blott. Ingen av oss saknar alla lappar vi ständigt satt och sorterade. Väck en bibliotekarie mitt i natten och hon kan rabbla alfabetet som ett rinnande vatten.

Idag kan vi se när en bok har lånats ut, när den förväntas lämnas tillbaka och hur många gånger den lånats ut. Den nya tekniken har verkligen förändrat mitt bibliotekarieliv! Nu kan jag se var i landet en bok finns att låna och beställa den direkt. Svaren på våra besökares frågor finns nu ofta bara ett par klick bort – i en databas, i en artikel på nätet eller på en webbsida.

Vad läste vi då 1986? Det som slår mig är att deckarförfattarna inte var lika många som idag. En författare som fortfarande är bland våra mest lånade är Maeve Binchy, hennes bok ”Tom O’Briens dotter” kom 1986. Isaac Asimovs ”Stiftelseböcker” gavs ut på svenska, Gerda Antti skrev ”Det är mycket med det jordiska” och Inger Alfvén gav ut ”Lyckans galosch”. Spänning från den undre världen stod bl a Kennet Ahl och K A Blom för. En bok som många köade på var Jean Auels tredje bok om stenåldersflickan Ayla.

I dagens bibliotek finns det så mycket mer än böcker i pappersform. Man kan lyssna på ljudböcker, ladda ner e-böcker till sin läsplatta eller mobiltelefon. CD-skivor och DVD-filmer har kanske haft sin storhetstid på biblioteken. Att antalet tryckta böcker kommer att minska är nog alla överrens om men vad kommer härnäst? Till vilket sorts bibliotek går om 25 år?

Pia Karlsson
Bibliotekssamordnare

Bromölla-bibliotek-web

Föregående artikelFrieri och friera
Nästa artikelÅrets konceptbutik finns i Bromölla