Tove Folkesson öste ur sin berättarskattkista

Tove Folkesson. Foto: Sara McKey.

Tove Folkesson är författarinnan och sångerskan som har många strängar på sin lyra, samtidigt inspirerar hon andra människor att ta vara på sin egen skrivarlust.

Tove började sin berättelse hemma i köket hos mormor ”Stickan” som trivdes bra i högklackade skor och inte ville vara någon husmor egentligen, utan i själva verket var ”Sagotant”. Mormor hade gärna velat studera, men det blev inte så.

Däremot blev det många studier för hennes barnbarn.

Tove började läsa arkitektur på KTH, fortsatte med musik, språk, pedagogik och teater.

”Stickan” hade alltid något att berätta och det är betydelsefullt att människor spar gamla brev och talar dialekt, säger Tove, som talar om att ”Stickan” dog nu i februari.

2014 kom den första boken – Kalmars Jägarinnor, ett år efteråt kom den andra boken – SUND och 2017 kom Ölandssången. Den första och den sista boken har Tove läst in som talbok medan SUND har lästs in av en skådespelerska. Kalmars Jägarinnor ska bli film och en ny bok kommer till hösten. Hon har fått många priser och utmärkelser för sin Ölandstriologi.

Vad handlar böckerna om? Mormor Stickan är den röda tråden genom alla böckerna och Kalmars Jägarinnor handlar om ett gäng riktigt tuffa tonårsflickor- Jägarinnorna som slåss med Handbollsflickorna och ingen vill ge sig. När Tove får frågan: -”Vad ville du säga med den här boken” – svarar hon: ”- Jag vill som vuxen gå tillbaka med en ficklampa och lysa för att upptäcka sådant som glimmar till i jordens damm”, något som också Mia Couto (författare f. i Mocambique) sagt.

Här är ett axplock ur hennes Berättarskattkista: skriv i 10 minuter varje morgon för att rensa alla sinnen. En berättelse måste ha flera brännpunkter – nerv – kontraster – doft, färg, rörelse, smak…

Den här kvällen den 6 mars ingick i Berättarkrafts vecka med start den 2 till 9 mars.

Text: Karin Mattsson-Coll
Foto: Sara McKey